Låsbeslag och ledhasp – beslaget avgör

När man köper ett hänglås lägger man ofta all uppmärksamhet på själva låset. Men ett hänglås hänger alltid i något: ett beslag, en hasp, en ögla eller en kedja. Om den delen sitter med korta skruvar i en tunn bräda spelar det liten roll hur bra låset är. Den som vill in bryter loss beslaget och lämnar låset hängande. Därför brukar man säga att beslaget avgör.

Vad är vad?

Några ord som ofta blandas ihop:

• Hasp eller ledhasp är den ledade metallbit som fälls över öglan. Den skruvas fast på dörren eller luckan.
• Ögla eller krampa sitter på karmen eller väggen. Hänglåsets bygel går genom öglan och håller haspen på plats.
• Låsbeslag är ett samlingsnamn för hela kombinationen, ofta konstruerat så att skruvarna döljs när haspen är stängd och låset sitter i.

Ett bra beslag är alltså ett system, där varje del ska tåla ungefär lika mycket.

Klassen gäller både lås och beslag

Stöldskyddsföreningen delar in hänglås och beslag i fem klasser, där klass 1 är den lägsta. För källar- och vindsförråd i flerfamiljshus rekommenderar föreningen godkända hänglås och hänglåsbeslag i lägst klass 2. Klass 3 är tänkt för invändig låsning av dörrar, portar och luckor, och klass 4 för utvändig låsning, till exempel på en bod eller ett garage.

Det viktiga här är att rekommendationen gäller lås och beslag tillsammans. Ett lås i klass 4 på ett beslag utan klassning ger inte ett skydd i klass 4. Köp därför gärna lås och beslag som är klassade för samma nivå, och gärna från samma serie så att bygeln passar öglan utan glapp.

Stöldskyddsföreningen skriver också att förrådsutrymmen ska ha certifierade lås och ordentliga brytskydd. Beslaget är en stor del av brytskyddet.

Fyra saker som gör beslaget starkt

1. Dolda skruvar

När låset sitter i ska ingen skruv gå att nå. Ett beslag där skruvskallarna syns utifrån kan skruvas loss på några minuter. Välj modeller där haspen täcker skruvarna när den är stängd.

2. Genomgående bult i stället för träskruv

Den starkaste monteringen är bultar som går rakt igenom dörren eller väggen och dras åt med mutter och bricka på insidan. Träskruv i tunt virke håller sämre, eftersom virket kan spricka eller skruven dras ut. Om bult inte går att använda, välj så långa och grova skruvar som underlaget tillåter.

3. Fast underlag

Beslaget är aldrig starkare än det det sitter i. En tunn panel, en spånskiva eller ett ruttet karmvirke ger efter oavsett beslag. Förstärk vid behov med en regel eller en stålplatta bakom.

4. Lite spel

Ju mindre glapp mellan bygel, ögla och hasp, desto svårare är det att få in ett verktyg och bända. Ett lås med lång bygel i en liten ögla ger mycket hävstång. Välj bygellängd efter beslaget.

Vanliga misstag

• Att återanvända ett gammalt beslag när man köper ett nytt, starkare lås.
• Att sätta öglan i karmen men haspen i en dörr som går att lyfta ur gångjärnen.
• Att montera beslaget så att låset hamnar där det är svårt att nå, vilket gör att man slarvar med att låsa.
• Att glömma gångjärnssidan. Sitter gångjärnen utvändigt med synliga skruvar kan dörren tas bort från andra hållet.

Trasigt beslag i ett gemensamt utrymme

Bor du i flerfamiljshus och upptäcker att beslaget till ditt förråd, eller dörren till förrådsgången, är skadat ska det anmälas. Polisen råder att trasiga lås och dörrar anmäls till fastighetsägaren direkt. Ett skadat beslag kan vara ett tecken på ett försök till inbrott, och det är fastighetsägaren som ansvarar för de gemensamma dörrarna.

Sammanfattning

Ett hänglås är en kedja av delar, och det svagaste ledet bestämmer. Välj beslag i samma klass som låset, se till att skruvarna döljs, montera med genomgående bult i ett fast underlag och håll glappet litet. Då får låset göra det jobb det är byggt för.